REPORTAGET

Inte såld på Blåvitts bud

GÖTEBORG. I framtiden vill han sälja hus.
Nu handlar det om att IFK Göteborg ska lyckas sälja in sin plan till Sören Rieks, 30.
– Jag vill veta hur de tänker satsa. Oavsett om det är på SM-guld, Europaspel eller att få upp fler ungdomar i A-truppen, säger Blåvitts danske stjärna.

Det har blivit några flyttar under karriären, och därmed också möten med mäklare.

– En bra mäklare är ärlig, och duktig på att sälja. Jag vill känna mig trygg och bekväm så att jag kan lita på att det jag köper är ett bra hus, säger Sören Rieks.

Det finns ett intresse hos honom kring m­äklaryrket, delvis genom planen på att köpa ett hus i Danmark som investering, men också som ett framtida yrke den dagen då fotbolls­karriären är över.

– Min kompis pappa i Danmark är mäklare. Vi har pratat mycket om hur det funkar och jag har lärt mig en del om husmarknaden. Det är ett intresse som jag har haft ett tag nu.

Skulle du vara en bra mäklare?

– Det hade funnits utvecklingspotential, det får jag nog säga. Men först och främst, har man intresset och tycker det är kul kan man lära sig efter hand. Har man intresset kan man bli bra på allt.

Vi har satt oss runt köksbordet efter fotograferingen, Rieks imponerar med sina värderingskunskaper när han nästan på kronan sätter vad den senaste försäljningen av huset gav. När han ska sätta ihop en försäljningsannons kommer de flesta nyckelorden med automatiskt.

– Bra hus för en familj, naturen runt hörnet, nybyggt hus i ett lugnt och fint område. Ligger centralt, men inte för centralt. Jo, jag tror att det hade gått ganska lätt att sälja ett hus här.

Mittfältaren kom till IFK Göteborg sommaren 2014 efter att hans holländska klubb NEC Nijmegen åkt ur Eredivision. Efter en något trevande inledning har han de två senaste säsongerna varit lagets viktigaste spelare. Men snart kan det vara över. Kontraktet går ut till hösten, och förhandlingarna har inte gått smärtfritt hittills. ”Till salu”-skylten som han nyss poserade med utanför huset är tvetydig.

– Hehe, ja… Men man är väl alltid till salu som fotbollsspelare. Man har ett visst pris. Men framtiden, den är ganska oviss. Jag har en säsong kvar här i Göteborg och det blir intressant att se vad som händer. Kontraktssnacket har börjat lite, men vi ligger ganska långt ifrån varandra som läget är nu. Som jag har sagt många gånger gillar jag att vara här i Göteborg, det känns bra och familjen trivs. Så jag har ingen stress att komma härifrån.

Med tanke på din status i laget, blev du b­esviken när klubbens löneerbjudande var så långt från vad du hade tänkt dig?

– Alltså, det är klart. Nu har jag presterat bra och känner att jag är en viktig del i laget. Så jag hade hoppats att de skulle komma med ett bud där jag kände att ”okej, de är seriösa med det här”. Men den känslan har jag inte fått, det känns i­nte hundra procent seriöst från deras sida. Kanske inte oseriöst, men jag hade förväntat mig lite mer om de verk­ligen tyckt att jag är en viktig spelare för laget.

Vad kände du då?

– Man undrar ju. Om det är detta de erbjuder, då känns det inte som att de tror helt på en förlängning. Det är så jag kände, om jag ska vara ärlig. Sen vet jag ju att ekonomin inte är den bästa heller, och att de måste tänka på hel­heten. Men det är ju liksom inte mitt problem.

Hur märker ni spelare av att ekonomin är svag?

– I vardags­livet märker vi det inte alls. Det är kanske mer att man ser ­andra lag värva snabbt medan här i Blåvitt måste man värdera det extra innan man tar in nya spelare. Det är ju ingen hemlighet att vi har saknat spelare i laget här i början. Men nu kom det in två spelare (Henrik Björdal och Mikkel Diskerud) och det ska bli intressant att se vad de betyder för laget.
IFK Göteborg har nio spelare vars kontrakt löper ut efter säsongen, bland dem Rieks, Mads Albaek, Thomas Rogne och Tobias Hysén. ­Både Rieks och Albaek har varit klara med att de vill se någon typ av satsning innan det blir aktuellt med förlängning.

– Det är egentligen att jag vill se en klar linje över vad klubben vill. Ska det satsa på SM-guld, eller nå en Europaplats? Det är bra för oss att veta. Eller om det tar två–tre år att få ordning på ekonomin innan man kan satsa. Det är också okej, så länge jag vet vad klubben vill, och vilka möjligheter det finns i framtiden.

Hur känner du att ni ligger till i dag, jämfört med lag som Malmö, AIK, Elfsborg och Häcken?

– Det är svårt, om man bara kollar hur de har ­värvat står vi ganska långt från de andra lagen, det kan man ju säga. Men sen har vi ett bra lag som har spelat ihop under ganska lång tid. Där har vi kvalité på många spelare. Men över en hel säsong bör vi kanske få in fler spelare, bredda truppen. Speciellt om vi också tar oss till Europa.

Kan du se IFK Göteborg nå en nivå i när­heten av där de befann sig på 1990-talet, eller i alla fall på samma nivå som Malmö är i dag?

– Absolut. IFK Göteborg är en stor klubb med väldigt bra traditioner. Det känns som att det finns större potential än vad vi får ut nu. Det är ett jätteintresse för klubben över hela landet, och en ny undersökning visade ju att klubben är Sveriges populäraste idrotts­förening. Så det finns ju en jättepotential. Det handlar bara om att få ut det.

Hur?

– Det handlar först och främst om pengar, det kommer vi ju inte ifrån. Sen tror jag att det är viktigt med akademin, så att vi kontinuerligt kan få upp bra spelare därifrån så att man inte hela tiden behöver värva spelare utifrån. Det är ingen hemlighet att det inte är många ­spelare som kommit upp, och det måste bli bättre i alla fall.

Det har ju ändå flyttats upp en del spelare de senaste åren, men de lyckas inte ta sig in i startelvan. Vad har saknats?

– Man kan säga att de som kommit upp hittills har varit spelare som inte haft det där e­xtra, den extra tekniken exempelvis. De är bra på att springa, de är bra på att kämpa. Men de saknar det där lilla extra, spetskompetensen. De kan bli bra spelare, men vi måste också få upp spelare som sticker ut. ”Paka” (Patrik Karlsson Lagemyr) är en sån spelare, med sin teknik. Det är såna spelare vi måste få fler av.

Text