EXPERT-ANALYSEN / PER BOHMAN
”Är Özcan stark nog att tygla en legendar”
1. Varför lägger Bosse Andersson all kraft på offensiven?
– Relevant fråga. Sportchefen har tagit in en hel del nya namn på försvarssidan det senaste året. Problemet är att han inte verkar ha alls samma gudomliga träffsäkerhet med backar som offensiva mittfältare och anfallare. Det har lett till att Djurgårdens trupp framstår som ett timglas som är på väg att rinna ut – nästan all kvalitet har dränerats från en av lagdelarna.
2. Inte konstigt att det blev ett cupfiasko?
– Exakt. Superettangängen som besökte Tele2 Arena kom sällan över planhalvan, men när de väl närmade sig Djurgårdens straffområde small det till direkt. Och det var inte Andreas Isakssons fel.
3. Men anfallet ser bra ut?
– Eh, nej. För en gång skull verkar Bosse ha misslyckats med att värva in en ny skyttekung. Strulet med Gustav Engvall-lånet har varit parodiskt att följa och Özcan Melkemichel, som nog egentligen vill spela 4-4-2, har bara haft Amadou Jawo att tillgå under försäsongen. Det håller inte. Just nu är målvaktsposten och mittfältet de enda lagdelarna som känns färdigt i truppbygget.
4. Vad är bäst med Kim Källströms återkomst till allsvenskan?
– Signalvärdet, foten, intelligensen, crossbollarna, psyket, vältaligheten, drivet, frisparkarna och elegansen. Jag kan hålla på hur länge som helst.
5. Vad är sämst?
– Man ska vara bra bitter för att hitta baksidor med det här, men okej. Jag är lite rädd att Källström kommer vilja göra för mycket på planen i kombination med att lagkamraterna låter honom göra det. Kim kan inte samtidigt vara sittande temposättare, tvåvägsspelare, defensiv sköld framför backlinjen och snickra ihop anfall runt straffområdet. Özcan Melkemichel får säkert ordning på Källströms roll vad det lider, men är han stark nog att tygla en landslagslegendar?
Ett ögonblick…
…Özcan Melkemichel, 49, varför har det sett så knackigt ut under försäsongen?
– Träningsmatcherna före cupen kändes faktiskt bra. Jag var framför allt nöjd med försvarsspelet. Men att vi åkte ur Svenska cupen, trots tre lag från superettan i gruppen, är ett stort fiasko. Tyvärr händer det för lite i sista tredjedelen samtidigt som vi släpper in alldeles för enkla mål.
Kim Källström ser stark ut. Han sätter tempot i passningsspelet, drar i väg i djupled och är samtidigt skölden framför backlinjen. Riskerar det inte att bli FÖR mycket?
– Jag förstår frågan. Men samtidigt älskar jag en spelare som vill vara involverad och ha mycket boll. Det är bara positivt för mig. Helst vill jag att även de andra spelarna ska agera på samma sätt. Kim vill vara en avgörande faktor och har modet och självförtroendet som är kännetecknande för en stor spelare. Risken är snarare att de andra inte kliver fram lika mycket.
Jag förstår det som att du vacklar mellan 4-4-2 och 4-2-3-1. Har du valt det senare oftast på grund av bristen på anfallare?
– Så är det förstås. När vi har spelat 4-4-2 så har en mittfältare – som Mayambela eller Magnus Eriksson – fått gå upp i anfallet. Vi har tyvärr inte så mycket att leka med på forwardssidan. Vi är i mitten av mars och behöver få in minst en anfallare så fort som möjligt för att sätta vår spelidé.
Om du får välja en spelare, fritt i allsvenskan, vem vill du ha i ditt lag?
– Bra fråga. Jag skulle välja en riktigt bra forward, sett till hur vår trupp ser ut just nu. Svårt med namn, men det ska vara en som snittar mellan 12 och 16 mål.
Per Bohman
Ett ögonblick…
…Tommi Vaiho, 29, som återvänder till Djurgården efter fyra år i Gais.
– Det är stor skillnad på mig jämfört med när jag lämnade Djurgården förra gången. Hela Djurgården känns dessutom mer harmoniskt och stabilt jämfört med turbulensen när jag var här senast. Jag har spelat nästan alla matcher fyra år i rad med Gais och är en mycket, mycket tryggare målvakt än vad jag var då. Rutinen har kommit med alla spelade matcher.
Men nu – när du varit förstemålvakt i ett par – tar du upp fajten med Andreas Isaksson av alla människor?
– Hehe. Så är det. Men jag kände när jag pratade med sportchefen Bosse Andersson att det var en fantastisk möjlighet att komma tillbaka till Djurgården. Möjligheten att utvecklas bakom Isaksson, att få konkurrera med honom varje dag, är enormt inspirerande.
Ser du det som att ni konkurrerar om platsen som förstemålvakt?
– Nej, egentligen inte. Isaksson är självklart nummer ett för tillfället. Så är det bara. Det ska jag inte sticka under stolen med. Men den dagen jag får chansen ska jag vara redo.
Vad är du mest imponerad av?
– Hur professionell han är varje dag på träningarna. Han har varit proffs ute i Europa i över tio år och vad vad som krävs för att hålla kroppen i trim för att kunna prestera varje dag. Det är bara att suga åt sig.
Till sist: Vilka vinner allsvenskan?
– Bra fråga. Det är ovanligt många som har chansen i år känns det som. Men jag tänker inte tippa någon segrare.
Per Bohman
KLUBBKOLL
Så tippar Sportbladet
Per Bohman:
9: Snål tippning?
Ja, kanske. Men cupspelet var ett haveri och när säsongen startar har Melkemichel fortfarande inte bestämt en formation eller lyckats spela samman sin elva. Dif kommer varva Källström-klass med Björkström-beskedlighet.
Patrik Brenning:
6: Ja, de har allsvenskans bäste målvakt samt överlägset bäste innermittfältare (så länge Rasmus Elm sliter med skadeproblem). Men mer då? Det här laget ser fortfarande för ofärdigt ut… för jag tror inte att de gamla landslagshjältarna ska kunna täppa alla läckor.
Johan Flinck:
8: Det kommer att bli mycket fokus på Dif i vår när man nu har allsvenskans största stjärna i laget. Mittfältet ser mycket starkt ut och Isaksson står där bak. Annars rätt tunt oavsett hur det blir med Gustav Engvall till slut.
Fredrik Jönsson:
6: Kim Källström blir fantastisk att se – han kommer äga många matcher och vara briljant. Men jag litar inte på den backlinjen. Det har fyllts på med en del anfallare men för mig är det för många osäkra kort. Det blir en svängig säsong.
Andreas Käck:
6: Hajpen kring Kim Källström lägger sig snart? Nog kan 34-åringen dominera ett allsvenskt mittfält, men någon ska ta tillvara på hans bollar och göra mål också. Frågan är bara vem…?
Henrik Lundgren:
8: Visst, grymt imponerande att lyckas locka hem Kim Källström, men vem ska göra målen? De tre bästa målskyttarna i fjol har alla lämnat, och då gjorde laget ändå alldeles för få mål i fjol. Blir spännande att se om Haris Radetinac kan nå gammal god kvalité.
Petra Thorén:
6: Blir spännande att följa i år med Özcan Melkemichel vid spakarna och med Kim Källström som ny pappa i laget. Stark mittfält, men Gustav Engvall blev bara en teaser — hur långt räcker laget nu?
Michael Wagner:
8: A- och U21-landslagskompetens blandat med spännande utländska influenser. Super-Bosse&co har en historia av att nosa fram guldklimpar. Men nya Dif-mixen med Källström och jakten på den försvunne anfallaren (sanslösa Bristolhanteringen av Engvall) rejält. Vilka spelar, och hur? Stor utmaning för Melkemichel.
Sportbladets medeltips:
1. Malmö FF
2. AIK
3. BK Häcken
4. IFK Norrköping
5. IFK Göteborg
6. IF Elfsborg
7. Östersunds FK
8. Djurgårdens IF
9. Kalmar FF
10. Hammarby IF
11. Örebro SK
12. Jönköpings Södra
13. IK Sirius
14. Gif Sundsvall
15. Halmstads BK
16. AFC Eskilstuna
Startelvan
Så ska Djurgården spela
Özcan Melkemichel är ny tränare i Djurgården och han verkar föredra ett 4-2-3-1-system. Åtminstone har det sett ut så under försäsongen. Tanken är att spektakulära nyförvärvet Kim Källström ska fungera som en djupt liggande playmaker där han får tid och plats får att slå sina långa, svepande passningar. Det har funnits funderingar kring att använda Mrabti, succéspelare 2015, i en mer defensiv roll, men han är nog trots allt bäst i en offensiv mittfältsroll. Keepersidan och mittfältet känns riktigt vasst. Däremot måste man sätta frågetecken för anfallsbesättningen.
Hela spelartruppen
(Klicka på respektive spelare för mer information. Sammanställning & betyg: Göran Bolin.)
SÅ BRA VAR LAGEN 2016
KLUBBFAKTA
Hemmaarena: Tele 2 Arena. Tränare: Özcan Melkemichel. Svenska Mästare: 11 gånger (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005). Svenska Cupen: 4 (1990, 2002, 2004, 2005). Allsvenska säsonger: 61.
REPORTAGET
Han fiskar efter guld
Åtta timmars fiske ute i en eka?
Då mår Kerim Mrabti som bäst.
– Det är som när en rökare tar en cigg: jävligt lugnande, säger djurgårdaren.
Tidigt på morgonen plingar det till illavarslande i telefonen.
På displayen: ”Kör vi även om det är snöstorm?”.
Kerim Mrabti har tittat ut genom fönstret och noterat hur blötsnön lagt sig som ett genomvått duntäcke över ett nollgradigt Stockholm.
Någon timme senare stövlar ändå Djurgårdens mittfältare upp på fartyget M/S Birger Jarl, beläget på Stadsgårdskajen på Södermalm. I ena näven har han ett rejält kastspö.
– Min granne undrade nog om jag var galen i morse. Man kan ju inte fiska i sånt här väder.
Man har ju sett hur tufft det är att fånga krabbor och liknande med burar som slängs ner i vattnet. Kerim Mrabti
Men väl uppe på det av snöslask glashala däcket – iförd en orange sydväst, klassisk tjock gubbtröja, galonbyxor, stövlar och med ett nött fiskenät hängandes över axeln – ser han ändå ut att trivas rätt bra i pissvädret.
– Får man verkligen fiska här i hamnen?
Kerim Mrabti spejar ut över havet mot ett Djurgården som knappt syns igenom den grådaskiga dimman.
– Men jag vet inte om jag hade klarat av industriellt fiske på en sån här båt. Man har ju sett hur tufft det är att fånga krabbor och liknande med burar som slängs ner i vattnet, säger han och fäster fiskekroken med ett skrikigt turkost drag.
Om man inte får fisk får man inte käka. Och vi brukar vara ute i upp till åtta timmar. Men jag har aldrig misslyckats. Kerim Mrabti
I stället är det sportfisket som fått honom på fall.
– Redan när jag var sju–åtta år fastnade jag för fisket. Jag är uppvuxen i Enköping och min morbror hade en stuga ute i Sala vid en sjö.
Där metade han och använde bur. I tonåren blev det båtfärder ut i Mälaren med vännerna.
– Här i Stockholm är det svårare att hitta bra vatten. Jag har varit ute en del med våra tidigare målvakter Kenneth Höie och Tim Erlandsson, samt vår videokille Wille Bäckström. Vi brukar tävla mot varandra.
På vilket sätt?
– Om man inte får fisk får man inte käka. Och vi brukar vara ute i upp till åtta timmar. Men jag har aldrig misslyckats, säger Mrabti som helst äter gös eller abborre.
Vad är bäst med fisket?
– Det är som när en rökare tar en cigg: jävligt lugnande. Det krävs också ett tålamod som många saknar. Vänta, vänta och vänta. Sen: världens adrenalin när man får upp en stor gädda. Men mitt rekord är inte mer än 4,8 kilo.
OM DRÖMYRKET
– Det finns många yrken som jag hade tyckt varit intressanta: radioprofil eller sjukgymnast var två alternativ. Men fisket… när man var yngre var det verkligen något man älskade. Adrenalinet när man väl får en fisk… det är speciellt.
Vem i laget hade varit sämst som fiskare?
– Fiske handlar om tålamod. Något som Amadou Jawo, Othman El Kabir och Haris Radetinac inte riktigt har. Samtidigt är de riktiga tävlingsmänniskor. Alla tre hade tappat det ordentligt med sina temperament när de inte lyckats med fiskekrokar och kastspön.
Vilket yrke skulle du absolut inte vilja ha?
– Frisör.
***
Under 2016 fick Mrabti användning för det tålamod som härdats under otaliga timmar ute på havet. Bara någon månad efter att han hade utnämnts till Årets nykomling på Fotbollsgalan drog han korsbandet i ena knäet på landslagets januariturné i Förenade Arabemiraten.
– Jag bestämde mig direkt. Det här får inte stressa mig. Det här är inget som ska göra mig orolig över min karriär. Det här är ett sätt för mig att bygga upp kroppen och mitt knä inför framtiden. En utmaning.
Jag kan själv känna ”va fan, det här var jag bättre på innan skadan”, men jag måste ha tålamod. Kerim Mrabti
Med det mantrat dunkades i huvudet hävde han metodiskt sig över varje enskilt hinder. Först kämpade han med att vrida knäet tillräckligt för att kunna cykla. Därefter följde i tur och ordning spänst- och hoppövningar, simning och löpning innan han i augusti förra året återigen kunde spela fotboll igen. Redan under sensommaren var Mrabti redo för match men Djurgården vågade inte – i rädsla för bakslag – släppa ut honom på Tele2 Arena.
– Det var frustrerande. Är man frisk så är man frisk. Då ska man också spela.
Nye tränaren Özcan Melkemichel räknar med att Mrabti behöver en fem–tio matcher i allsvenskan innan han når toppformen igen.
Fiskar du efter formen nu?
– Jag kan själv känna ”va fan, det här var jag bättre på innan skadan”, men jag måste ha tålamod. Jag är starkare än tidigare och får jag bara in ett mål eller gör någon enskild kanonmatch släpper det nog.
Eftersom Mrabti var skadad under Mark Dempseys lyckade interimsperiod är det enklare för honom att jämföra Melkemichel med den sparkade Pelle Olsson.
– Det är en viss… omväxling, om man säger så. Även om jag också gillade Pelle.
Pelle var duktig på det taktiska, men Özcan kan dessutom skrika i gång oss ordentligt. Kerim Mrabti
Tydligaste skillnaden mellan de båda?
– Özcan har en väldigt klar bild för sig vad han vill. Han kan säga att vi siktar på SM-guld i framtiden. Det pushar oss spelare och jag känner: ”jag vill också vinna SM-guld. Det är dags för det”. Det tycker jag är hans största styrka: attityden, säger han och fortsätter:
– Pelle var duktig på det taktiska, men Özcan kan dessutom skrika i gång oss ordentligt.
FAKTA
Född: 20 maj 1994.
Position: Mittfältare.
Kom från: IK Sirius, 2015.
Antal matcher/mål i klubben: 28/4.
Bästa merit: Årets nykomling i allsvenskan 2015.
Hårda nypor har han också, Melkemichel. I säsongens första tävlingsmatch bytte han ut misslyckade nyförvärvet Souleymane Kone redan i halvtid.
– Jag är här för att göra mitt jobb, inte för att tänka på spelarens känslor. Om jag tänker på känslor kan jag träna på juniornivå och det är samma sak med spelarna, sa tränaren på presskonferensen efter matchen.
En inställning som får Mrabti att nicka gillande.
– Han ställer ju krav. Springer man inte under matchen eller tar rätt beslut på en träning får du höra det. Klart det är jobbigt för en spelare att bytas ut i paus, men det är rätt signal till oss. Det är hårda krav i Djurgården. Förlorar du en match kan du inte gå och lägga dig i lugn och ro. Du ska vara bitter då.
Spelar man på högeryttern, vilket jag gjort i vår, får man Kim Källströms diagonala crossbollar. Rakt på foten, hela tiden. Kerim Mrabti
22-åringen är något av en mittfältets renässansman: kan spela på samtliga fem positioner i Melkemichels 4-2-3-1-system.
Nu finns det dock en roll som lockar mer än de andra…
– Spelar man på högeryttern, vilket jag gjort i vår, får man Kim Källströms diagonala crossbollar. Rakt på foten, hela tiden. Othman El Kabir, som spelar till vänster, kom fram till mig i pausen i samband med cupmatchen mot Degerfors och var förbannad. ”Fan. Jag får inga såna härliga bollar på min kant.”
Om någon sa till dig för ett år sedan att…
– …att jag skulle spela tillsammans Kim Källström och Andreas Isaksson, så hade jag inte trott på det, nej. Men först fick vi Isaksson som en bomb i somras och då var det bara: ”okej, nu har vi allsvenskans bästa målvakt”. Sen fick vi Kim på det… Kims ledarskap är något extra. Han tar för sig direkt och det känns redan som han har varit hos oss i flera år. Vi sitter bredvid varandra i omklädningsrummet och jag suger in alla hans råd.